Språkförsening eller språkstörning
Utan att ha fått en diagnos är det svårt att säga när en språkförsening övergår i språkstörning. När åren går och det så småningom blir ett problem för barnet att inte göra sig förstådd är det nog tal om en språkstörning. Vi blev tidigt medvetna om att Tove hade en språkförsening. Hon jollrade aldrig som en normal bebis. Hennes överläpp blev ihopsydd först vid 9 månaders ålder och därför kunde hon inte göra normala läppljud. Till över ett års ålder var det bara "öh" hon sa i princip. Vid 1 års ålder fick vi veta att hon hörde dåligt och strax före 1,5 års ålder fick hon rör i sina öron. Läkaren sa då att hennes trumhinnor var tjocka och att det var fullt med vatten bakom dessa. I princip hade Tove varit halvdöv sen födseln trodde läkaren. Två månader efter röroperationen, då Tove var 1,5 år, sa hon sitt första ord: Mamma. (Ett ord som normalt kommer vid ca 10 månaders ålder.) Ett halvår senare sa hon Pappa. Sen hände inte mycket mer. I oktober 2002, då Tove var 3 år och några månader, kunde hon i princip sju ord: mamma, pappa, eeej (hej), ack (tack), gicka (titta), mejja (mera), ijjenn (igen). Enstaka gånger hade hon sagt bebis, Ika (Erika), Injjid (Ingrid), Pippi, Emma, Emmii (Emil) och kaka.
Men Tove gör sig förstådd ändå - hon talar med händerna. Sen Tove var 1,5 år gammal, då vi förstod att hon åtminstone skulle bli språkförsenad, har vi lärt henne teckenkommunikation, också kallat stödtecken och tecken som stöd. Enkla tecken, precis som teckenspråk för döva, som man använder för att förstärka talet. Man utgår från barnets behov att lära sig tecken. Relativt snabbt lärde sig Tove till exempel tecknen för hund och docka - saker som hon älskar. Dessa tecken är också enkla för en 1,5-åring att lära sig. Ju mer fingrar som är inblandade, desto större svårighet att lära sig tecknen. Tove tecknar inte "rent" - hon förenklar jättemycket. Men hon är konsekvent och vi förstår nästan alltid vad hon vill. Och hon avancerar efterhand. Först tecknade hon hund för alla djur - från minsta skalbagge till hästar. Sen lärde hon sig efterhand tecknen för häst, katt, gris, kanin och får. I början tecknade hon också äpple för all frukt, men efterhand började hon försöka teckna banan och clementin/apelsin också. Vid 3,5 års ålder kunde hon 30-35 tecken som hon tecknade spontant. Ett hyfsat "ordförråd" för en 3,5-åring.
Följande böcker/videor har vi använt oss av i Toves tecken- och talträning:
Karlstad-modellen av Irené Johansson
Sen januari 2002 tränas Tove på dagis enligt en metod som kallas Karlstad-modellen och den är utarbetad av logopeden Iréne Johansson. Hon är projektledare och professor inom specialpedagogik och forskargruppen Handikapp och Språk, Karlstads universitet, tel: 054-7901190. Den pedagogiska modellen är utförligt beskriven i böckerna Språkutveckling hos handikappade barn 1, 2, 3 av Iréne Johansson. Till metoden finns också en hel del pedagogiskt material i textil och trä. Marias Verkstad i Fåglum, tel: 0512-54106, har bland annat bokstäver i stoppat tyg, känselböcker, ljuddockor och fingerdockor för ramsor. Stefan Norling i Fåglum, tel: 0512-54106, har pussel i trä, bokstöd, rebusram m.m. Tanken är att ljuden även ska kännas. I en broschyr om det pedagogiska materialet i tyg och trä står det bl.a: "Med detta material vill vi erbjuda syn- och känselintryck som komplement till hörselintrycken. Viktiga, betydelseskiljande egenskapet hos språkljuden är markerade på ett sätt så att de både kan ses och kännas."
Men man kan givetvis göra det pedagogiska materialet själv om man vill och orkar. Toves dagisfröken Ingrid, som har hand om träningen, har tex sytt små enkla tygdockor med olika former som heter "bobbo", "babba" och "bibbi". Tove har full koll på vilken docka som heter vad. I en tygkasse stoppar Ingrid olika leksaker och ber sen Tove ta fram tex bilen bara genom att känna med handen. Hon klarar allt sånt galant. En hel del ramsor är det också, och stödtecken, och bilder som de färglägger tillsammans. Efterhand har Tove börjat ljuda mer och mer och orden har blivit fler. Och kul verkar det vara också. Ingrid videofilmar Tove med jämna mellanrum så vi föräldrar kan följa utvecklingen.
Att metoden är speciellt framgångsrik för barn med downs syndrom (DS) betyder inte att den inte kan användas på alla barn med försenad språkutveckling, oavsett orsak. Man får bara anpassa tempot på undervisningen. Det viktiga är att barnen behåller intresset och tycker att det är kul. Periodvis tränar Ingrid Tove i ungefär dubbel undervisningshastighet jämfört med vad som rekommenderas.
Länkar där Karlstad-modellen nämns:
http://www.datortek.pajala.se/health_sickness/karlstad_modell/karlst.htm
http://hem.passagen.se/talfor/
http://www.infovestforlag.no/karlstadmodellen.htm
Fettsyror och dess betydelse för tal och inlärning
Hösten 2002 läste jag den mycket intressanta boken Motboken av Maria Borelius och Marie Bloom. Där stod det mycket intressant om skräpmat, motion och tv-vanor - men det jag fastnade för mest var avsnittet om fiskolja. Citerat ur Motboken: "Omega 3 (alfalinolensyra) och omega 6 (linolsyra) är essentiella, dvs kroppen kan inte tillverka dem själva. Fettsyror som kommer från dessa (EPA, DHA och arakidonsyra=AA) är viktiga för hjärnans utveckling. Brister misstänks vara kopplat till dyslexi, inlärningsproblem och hyperaktivitet. Fisk innehåller naturligt essentiella fettsyror. Läkare rekommenderar att vi bör äta fisk och skaldjur tre gånger i veckan. I familjer med fiskvägrare kan man istället äta fiskolja gjord för barn eller den nya EPA-rika oljan Eye q."
I december 2002 började jag ge Tove fiskoljekapslar. Jag köpte Efalex på hälsokost. 90 kapslar för 185:- Rekommenderad dos under 8 år är 1-2 kapslar per dag, dubbel dos de första 3 månaderna. Tove får 1 kapsel per dag. Det står att Efalex innehåller dha, aa, gla, jättenattljusolja och e-vitamin. Allt detta ska vara viktigt för hjärnans och ögats funktion.
Tove är vad jag vet inte dyslektiker och inte heller hyperaktiv, men hon har svårt att koncentrera sig och ibland har hon inlärningsproblem (dock väldigt svårt att avgöra på små barn.) Jag har egentligen bara ett konkret exempel. Hon har tidigare haft problem att lära sig pussla. Hon höll på och höll på, men det gick väldigt långsamt fram. När hon hade ätit Efalex i ca 1,5 månad avancerade hon i ett rasande tempo. Från knop-pussel till 6-bitars, till 9-bitars och till sist 12-bitarspussel som hon pusslade själv med lite hjälp. Jag trodde knappt mina ögon. I flera år känns det som har jag tragglat: "Den biten ska vara där...." utan att hon fattat knappt någonting. Och sen börjar hon pussla helt själv ända upp till 12 bitars-pussel inom 1,5 månad. Denna utveckling hade kanske kommit ändå - men jag tror att kapslarna gjort lite nytta i alla fall. Det kan ju inte skada henne i alla fall, och hennes fiskintag är noll eftersom hon är väldigt kräsen med maten.
Enligt uppgift råder det delade meningar om hur mycket man skall ha av varje fettsyra. De vanliga Omega-preparaten, Eskimo och Efalex har 180 mg EPA och 120 mg DHA. GLA kan ingå, eller så man får köpa till. Företaget bakom produkten Eye Q, som är väldigt i ropet just nu, menar däremot att de har de senaste forskningsrönen så sammansättningen i eye q har ändrats litegrann. De har i en dagsdos 186 mg EPA, men bara 58 mg DHA. De menar att upptaget i hjärnan blir ännu bättre då. (eye qär för övrigt mycket dyrare än de andra preparaten.) Fiskolja finns i kapslar eller flytande, flytande med smaksättning eller tuggkapslar med smaksättning. Hela kapslar kan man klippa isär. Fiskoljan kan blandas i yoghurt, oboy eller något annat gott - men hetta inte upp den eftersom det förstör fettsyrorna.Tove tar sina kapslar utan besvär, hon tuggar sönder dem och sväljer. Vilken sort man ska välja är upp till en själv och den egna ekonomin.
Det pågår för övrigt diskussioner om fiskoljan kan innehålla pcb och dioxiner (precis som fisk kan göra), och om gelatinet kring kapslarna tillverkas i länder som har Galna Ko-sjukan (gelatin görs av kossor på något sätt.) Innan man börjar med kosttillskott, vilket det än månne vara, måste man läsa på och ta ställning för egen del. Äter man andra mediciner måste man också få klartecken från sin läkare. Tove får ingenting som inte hennes läkare har godkänt. Inom hälsokostbranschen finns det en hel del humbug och tvivelaktiga produkter - men det finns också en hel del guldkorn som enligt min mening borde vara godkänt av Läkemedelsverket. Om fiskolja blir godkänt som kosttillskott för barn med språkstörning i framtiden kan vi få detta inom högskostnadsskyddet. Men det är nog många år till dess.
Länkar där essentiella fettsyror nämns:
http://www.apraxia-kids.org/links/linksefas.html
http://www.medicallink.se/avd_MedicalLink_artiklar/artikelLista.cfm?avd=Nervsystem
http://www.aftonbladet.se/nyheter/9806/10/telegram/inrikes33.html
http://www.rels.bollnas.se/landet_runt/arkiv3.html
http://apraxiaontario.homestead.com/
Om du liksom jag inte är så duktig på engelska kan den här länken vara bra att spara:
http://www-lexikon.nada.kth.se/skolverket/sve-eng.shtml
(Stort tack till Carin på FöräldraNätets snack "Språk- och talstörningar" som gjort en stor del av researcharbetet i denna fråga.)
Den
här sidan är en del av Toves hemsida som handlar om hennes dramatiska
födelse och hennes två handikapp, läpp-, käk- och gomspalt
(LKG) och otillräcklig hypofysfunktion. Tillbaka
till startsidan